22 apr. 2012

Fritidshem i Waldorfskolan


Ur Skolverkets skrift Fritidshemmet, lärande i samspel med skolan: 
Ungefär 80 procent av alla barn i Sverige mellan sex och nio år är inskrivna
på fritidshem. Ett barn tillbringar en stor del av sin tid på fritidshemmet
och det är lika viktigt att fritidshemmet håller en hög kvalitet som att
skolan gör det. Fritidshemmets uppgift är att ge alla barn en meningsfull
fritid med en god pedagogisk verksamhet som ska komplettera skolan. 

 Verksamheten ska vara utformad så att varje barns erfarenhet, behov och
intresse kan tas tillvara.

Sverige har varit något av föregångsland vad gäller fritidshem. I många
andra länder finns ingen utbyggd fritidsverksamhet. Att det idag finns så
många välfungerande fritidshem vid de svenska Waldorfskolorna har sin
historiska bakgrund.

I slutet av 1800-talet öppnades den första arbetsstugan i Stockholm.
Verksamheten motiverades av att många föräldrar arbetade och att barnen
saknade tillsyn. Den främsta målgruppen var mindre bemedlade barn och den
huvudsakliga ambitionen var att förhindra att de drog runt i staden. I
arbetsstugan fick barnen mat och undervisning i olika hantverk.

I mitten av 1940-talet byttes namnet arbetsstugan ut till eftermiddagshem.
Nu blev det allt viktigare att erbjuda barnen avkoppling, rekreation,
möjlighet att utöva fritidsintressen och läsa läxor. Under 1960-talets
första hälft omvandlades eftermiddagshemmen till fritidshem som var öppna
både på morgnar och eftermiddagar. Den pedagogiska verksamheten utvecklades,
avkoppling och rekreation var fortfarande viktigt och kompletterades med
idrott, lekar och naturupplevelser. 

 Redan vid den första Waldorfskolan i Stuttgart fanns ett fritidshem.
Följande citat är hämtat från "Konferenser med lärarna ur den fria
Waldorfskolan i Stuttgart 1919" Översättning, Föreningen Sveriges
Waldorfpedagogiska Fritidshem (FSWF), "Det inrättades ett eftermiddagshem vid skolan i vilket lärarna omväxlande
jobbade en dag var. Frågan ställdes vad man kunde göra med barnen i ett
eftermiddagshem.

Rudolf Steiner: "Där skall barnen umgås, roas. De kan spela spel, teater kan
de också spela, sina läxor kan de också göra. Man skall vara som ett barn
själv, få barnen att skratta. I eftermiddagshem bör de göra annat än i
skolan. Barnen skall känna att de vuxna finns där när de behöver något. Av
speciellt värde är det när barnen berättar om sina upplevelser. Man måste
intressera sig för detta. Det är hälsosamt för barnen att få prata av sig." I dag finns fritidshem vid de allra flesta Waldorfskolor. De erbjuder en
hemliknande miljö för barnen att vistas i under eftermiddagarna och ibland
också en stund på morgnarna, alltefter föräldrarnas behov av barnomsorg.
Fritidspedagoger från skolans fritidshem deltar på många skolor i kollegiet
och kan även arbeta deltid som tex assistenter åt elever med särskilda behov
under själva skoldagen. Ett gott samarbete mellan skolan och fritidshemmet
är en viktig grund för elevernas trygghetskänsla. Särskilt elever i behov av
extra stöd mår bra av att ett helhetsgrepp tas om hela skoldagen. På så sätt
kan lärarna och fritidspedagogerna tillsammans lösa situationer, som annars
kunde blivit arbetsamma för barnet. De samlade intrycken ger en utförligare
bild av barnet.

Många barn behöver särskilt stöd i sin sociala utveckling. Stödbehovet är
vanligen störst under raster och på fritidshemmet, det är under fritt
umgänge och lek som barnen tränar sociala förmågor. Här spelar
fritidspedagogerna en viktig roll. 

 Kännetecknande för pedagogiken vid Waldorfskolans fritidshem är fri lek
under stort ansvar samt skapande av miljöer som väcker upptäckarlusten och
ger förutsättningar för skapande lek.

Waldorfskolans fritidshem arbetar aktivt med att stärka barnens
självförtroende som individer och grupp, uppmuntra till samarbete i lek och
aktiviteter, låta barnen ta del av och känna respekt för natur, kultur,
samhälle och miljö. Genom dagliga rutiner och kontinuitet i verksamheten
skapas trygghet som ger barnen utrymme för utandning och fri tid.

Den fria leken ger barnen tillfälle att utveckla fantasi och kreativitet:
Där kan de också bearbeta sina upplevelser. En viktig del är den sociala
träningen, att pröva sig själv gentemot andra samt konfliktlösning. Ibland
genomförs arrangemang av olika slag som komplement till den fria leken. Det
kan tex vara olika samarbetsövningar för att stärka gruppsammanhållningen. 
 Precis som skolmaten i Waldorfskolan, är mellanmålet som serveras på
eftermiddagarna, baserat på ekologiska råvaror. Den fysiska miljön, som
inredning och leksaker är av naturliga material, likaså färger, garner och
tyger. Överhuvudtaget eftersträvas en så hemtrevlig och harmonisk inredning
som möjligt. Det ska vara en rogivande och avspänd atmosfär. 

Fritidspedagogens roll är att vara en vuxen förebild och vägleda barnen i
deras möten med sig själva, med andra människor och med naturen.
Fritidspedagogen behöver vara lyhörd, lyssnande och iakttagande, genom den
vuxnes närhet skapas trygghet i barngruppen. En annan viktig uppgift är att
inspirera barnen till lekar och aktiviteter och hjälpa dem få struktur och
normer när det behövs, men målet är att barnen själva skall ta initiativ
till lek och aktivitet.

En förutsättning för att fritidspedagogernas arbete i barngruppen ska kunna
bedrivas optimalt är att de får möjlighet att delta i fritidskollegiet.
Arbetet bygger på lagarbete, därför är det viktigt att ha ett fungerande
samtalsforum.

15 apr. 2012

Kursplanen i historia – en utmaning för den svenska Waldorfskolan


Sedan hösten 2011 gäller Lgr 11, den nya läroplanen för den svenska grundskolan som alla skolor är tvungna att följa. Till skillnad från den tidigare läraplanen, Lpo 94, innehåller Lgr 11 kursplaner med mål som eleverna skall ha uppnått vid slutet av klass 3, 6 och 9. Detta kallas i kursplanerna det centrala innehållet. För Waldorfskolorna innebär de nya kursplanerna och kunskapsmålen till viss del en utmaning eftersom de står i konflikt med den klassiska och väl utprövade och begrundade kursplanen, i Sverige beskriven i skriften ”En väg till frihet” utgiven av Waldorfskolefederationen. För en del ämnen finns ingen större skillnad mot tidigare och Waldorfskolorna kan utan eller med bara mindre anpassningar tillmötesgå kunskapsmålen. Ett av de ämnen som däremot innebär en större utmaning är historia. I den klassiska waldorfskolekursplanen börjar undervisningen i historia i årskurs 5 med kulturperioderna Indien, Persien, Egypten och det antika Grekland och fortsätter med Rom i årskurs 6. Bakgrunden till denna historiska gång är Waldorfpedagogikens grundsats att hjälpa barnet i sin utveckling genom att erbjuda bilder och kunskap som det behöver i just den aktuella utvecklingsfasen, i det här fallet i åldern 10-12 år. Genom att lära känna grunderna för det sätt som människor tänkte och handlade under de olika kulturperioderna får barnet stöd i sin egen utveckling, genom att följa mänsklighetens utveckling förstår det sin egen. Dessutom finns det ju en viss logik i att följa historiens gång rent kronologiskt och börja med det moderna samhällets ursprung när jordbrukskulturen och städerna grundades, när skriftspråket och det religiösa livet tog sin början. Genom att följa steget till det nya tänkandet och demokratins ideer i Grekland och rättsväsendets och ingenjörskonstens utveckling i Rom förs barnet vidare till frågeställningar av grundläggande karaktär som är lika giltiga idag, tex frågor om frihet och ansvar och hur människor utvecklat konsten att leva med varandra i samhällen av skiftande slag.

Under de följande åren, i årskurserna 7-9 går sedan undervisningen i historia vidare med bland annat renässansen, upptäcksresorna, den ekonomiska historien, franska revolutonen, frihet- och stormaktstiden samt den moderna historien fram till idag.

I den grundstruktur som lagst fast i Lgr 11 finns en annan ansats. Man utgår snarare från ett geografiskt perspektiv med starkt fokus på Sverige, Norden och Europa under årskurs 4-6 samt en fördjupad kännedom om metoder och källor som grund för  historia som vetenskap.  Den svenska historian skall studeras, i varje fall i stora drag, fram till 1850, inklusive parlamentarismens utveckling och grunderna till partiväsendet. Även om målen i Lgr 11 innehåller ett visst tolkningsutrymme, särskild vad det gäller djupet av kunskaperna och metoderna (som inte regleras) är det doch otvivelaktigt ett annat upplägg än Waldorfskolans. I Lgr 11 behandlas istället de utomeuropeiska kulturperioderna i årskurs 7-9.

För Waldorfskolorna har detta lett till ett svårartat dilemma. Är det möjligt att kämpa sig till ett undantag från Lgr 11 för att kunna upprätthålla den klassiska kursplanen, eller går det att kompromissa och stuva om i kursplanen utan att offra den grundläggande idén om att stödja barnets utveckling? Var går gränsen för pragmatismen? Det här gäller även i några andra teman dit tex användningen av digitala medier i årskurs 1-3 hör, men kursplanen i historia är kanske den mest brännande frågan just nu.

Har du synpunkter på detta? Skriv gärna dina din kommentar här nedan! Vi vill gärna höra dina synpunkter! 



14 apr. 2012

Temperamenten


Här kommer lite mer provsmakning ur den kommande boken, denna gång om temperamenten och hur man som lärare kan förhålla sig till dessa:

Inget temperament är bättre än ett annat! Temperamentet beskriver grundläggande och karakteristiska drag hos en människa. Temperamenten kan klassificeras på olika sätt, även om de beskriver i stort sett det samma. Det finns inte någon generell receptbok hur man som lärare ska gå till väga för att utveckla barns temperament. Mycket handlar om att vara en lyhörd och skärpt iakttagare och inte dra för snabba slutsatser. Genom att studera konkreta situationer kan man bilda sig en klarare uppfattning om vilket temperament det handlar om: Hur löser barnet en konflikt? Hur tar barnet en motgång? Hur tar barnet kontakt? Hur man sedan hjälper barnet att utveckla temperamentet beror mycket på helhetsbilden och i vilken ålder barnet är. Ett medvetet barn kan kanske bäst nås vid ett direkt samtal, drömmande barn kan behöva lite mer ”varsam” behandling. Barn som fått hjälp att utveckla sitt temperament kan exempelvis kanalisera sin kraft och använda den där den behövs, vilket kan ses som en positiv egenskap både i skolan och arbetslivet. Social kompetens är ett modeord som skulle kunna innefatta temperamentsutveckling och förmågan att hantera olika situationer med självbehärskning och empati. Att inte bara IQ krävs i arbetslivet är numer välkänt, även EQ är en uppskattad egenskap. Genom att medvetet arbeta och intressera sig för temperamentsutveckling som klasslärare, kan förhoppningsvis eleverna  få med sig något värdefullt på sin livsväg.
Temperamentet kan beskrivas som ett livsskikt, som sätter ord på hur temperamentet är konstituerat, tex. vilken dynamik och styrka det har. För att iaktta temperamentet behöver man lära sig rikta blicken rätt och om man lärt sig detta, varseblir man temperamentet hela tiden. Vikten av att studera barnet noga hjälper pedagogen och visar temperamentet, som beskriver hur barnet förhåller sig till omvärlden och hur det tar emot intryck. Temperamentet genomgår en utveckling under barndomen, det börjar oftast bli mer aktivt och tydligt vid skolstarten.
Läraren kan påverka barnets temperament, genom att stödja det i sitt sätt att försöka bemästra det. Men egentligen är det ingenting som riktigt påverkar barnets temperament – det är snarare omgivningen som blir påverkad.
Enligt Rudolf Steiner bör en Waldorflärare röra sig bekvämt mellan de olika temperamenten, på ett liknade sätt som sammanfattas nedan:
En  ska kunna uppträda så långsamt att en flegmatiker tycker det blir långtråkigt, så snabbt att sangvinikern inte hinner med, så dramatiskt att kolerikern blir riktigt intresserad och så mänskligt engagerat att melankolikern glömmer sig själv – men i nästa stund också kunna visa flegmatikern sitt deltagande, även om de beter sig ointresserat, visa sangvinikern allvar och uthållighet i sitt sätt att se på världen, visa kolerikern ett kyligt, behärskat lugn vi ett utbrott samt visa melankolikern en förmåga att med hjälp av humor sätta sig över livets motgångar.  

11 apr. 2012

Waldorfelever från Taiwan


Härligt att uppleva 10:e klassare från Taiwan som dansar traditionella långdanser och bjuder upp publiken på scenen! Tyvärr lite på snedden, ni får vrida på datorn eller huvudet!





video




9 apr. 2012

Världslärarmöte i Schweiz

Nu har världslärarmötet börjat! Drygt 1000 lärare från ca 50 länder, påfallande många från Kina och forna Sovjetländer som Kirgisistan, Ukraina och naturligtvis Ryssland. Särskilt spännande med Kina som är här med en delegation på ca 30 personer. Lite udda deltagare från Pakistan och Hawaii. Wolfgang Schad, biolog från Tyskland inledde om jaget och kroppens rytmer och sedan blev det en fin eurytmiföreställning med allt från violinkonsert till Griegs Holberssvit och komiska dikter. Från Sverige är vi ca 15 deltagare. I morgon väntar föredrag, arbetsgrupper och konstnärligt övande samt presentationer från de olika länderna på kvällen. Det ska bli spännade och roligt! / Christine





8 apr. 2012

SKL skjuter sig själva i foten

Nu går Sveriges Kommuner- och landsting ut och menar att det är omöjligt att ge alla lärare 10.000 mer i månaden:


http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/omojligt-ge-alla-larare-10000-mer-i-manaden_6982735.svd


Träffande är att SKL jämför med hur många äldrevårdsplatser detta skulle kosta kommunerna om de tvingades tillmötesgå lärarnas krav. Just detta fenomen är ju den centrala kritiken mot den kommunala skolan och en anledning att i grunden se över skolsystemet. SKL skjuter sig verkligen rejält i foten och serverar på ett fat nya argument att åter förstatliga skolan. Man undrar ju nästan om man vill slippa ansvaret och koncentrera sig på det man är bra på, som äldrevård, social omsorg och gatuunderhåll? Eller är det bara ett försök att vända andra yrkesgrupper och fackförbund mot lärarnas krav? När nu lärarna väl blivit kommunalarbetare skall de ju hålla sig på sin plats! 
Att överlåta den centrala uppgiften att säkerställa Sveriges framtida utbildningsnivå och internationella konkurrenskraft till kommunerna känns allt mer som ett vågspel till skada för landet. Skall bli intressant att se hur kommunerna reagerar när även nyutbildade lärare börjar kräva lön efter utbildning samtidigt som barnkullarna åter stiger och stora lärargrupper går i pension. 




1 apr. 2012

Folkrörelse för bildning - ja tack!

Ett intressant  bidrag från Dick Harrison i den pågående skoldebatten.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/vi-maste-sluta-nedvardera-kunskap_6968105.svd

En folkrörelse för bildning låter jättebra! Den vill vi gärna vara med att skapa!

Astronomi i årskurs 7


Här är ett litet utdrag ur undervisningsinnehållet i klass 7 när Astronomi står på schemat:

Nu är det natt över jorden,
Darrande stjärna, gläns!
Världarna vandra så fjärran.
Mörkret är utan gräns.

Marken och mullen och mörkret,
Varför älskar jag dem?
- Stjärnorna vandra så fjärran.
Jorden är människans hem.

                         Av Erik Blomberg

Astronomiperioden är roligast att ha under den mörkare delen av året, när det är lättare att se stjärnhimlen. Man träffas också en klar kväll för att se stjärnor och eventuella planeter i verkligheten. Kanske finns det på skolan eller i föräldrakretsen också en stjärnkikare? Månens faser studeras naturligtvis också under en månad i samband med astronomiperioden.
Under astronomiperioden ställs eleverna inför en rad nya tankar, några är riktigt kluriga och behöver få vändas och vridas på en hel del. Tänk bara, att jorden rör sig på flera olika sätt. Hur räknar man tiden om man färdas österut? Varför finns det sommar och vinter? Finns det liv på någon annan planet? Har universum ett slut?
Läran om stjärnorna, astronomi, kommer från latinets astrum som betyder stjärna. Astrofysiken har vidgat vår blick i oändliga rymder, där fantasin gärna tar överhand, i sciencefiction- filmer kommer vi långt från verkligheten. Det gäller att försöka formulera det verkliga vetandet och sen kan man ju alltid tänka vidare, ja till och med fantisera! Vad vet vi och vad vet vi inte är viktigt att definiera, var går gränsen mellan vetande och spekulation?
Astronomin sammanfattar allt som vi ser av stjärnor och planeter, solens och månens rörelser, sol- och månförmörkelser, planeternas gång, fixstjärnorna, årstidernas beroende av jordens rörelse, kometer och meteorer, Vintergatan och hela den rymd som öppnar sig för våra teleskop.
Sumererna, ett folkslag som levde 3000 f.Kr., tänkte sig jorden som platt och orörlig i universums centrum. Himlen var en kupa med stjärnorna fastsatta på själva kupan, det var gudarna som fick stjärnorna att röra sig. Gudarna och demonerna gjorde så att årstiderna skiftade.
600 f.Kr. gjorde flera grekiska filosofer en rad upptäckter om universum. Aristoteles, den grekiske filosofen lade märke till att jordskuggan på månen var rund. Ptolemaios satte jorden i centrum och menade att jorden inte alls rörde på sig; hur skulle då fåglarna kunna sitta kvar på grenarna? På grund av rädsla för fängelse, tortyr och till och med dödsdom, var det få som vågade opponera sig mot Ptolemaios. Kopernikus gick tillbaka till Aristoteles och menade att det var månen och inte jorden som rörde sig. Han placerade också planeterna på sina rätta platser efter noggranna iakttagelser.
Under 1600-talet upptäcktes många nya instrument. Giordano Bruno som fortsatte i Kopernikus anda, kom i konflikt med katolska kyrkan. Han hävdade att det borde finnas liv på andra planeter. På grund av sina åsikter lät katolska kyrkan bränna honom på bål.
Kepler gjorde en ny modell av solsystemet och blev assistent åt den danske stjärnskådaren Tycho Brahe som då levde i Prag. Det sades att Tycho Brahe hade en näsa av guld, efter att han förlorat sin egen i en duell. Genom att använda sig av matematiska lagbundenheter beräknade han planeternas avstånd, storlek, hastighet och omloppsbanor.
Under 1600-talet konstruerade Galileo Galilei en ny sorts stjärnkikare som gjorde att Jupiters månar uppenbarades liksom solens fläckar, månens kratrar och att Saturnus var omgiven av ringar.
När Isaac Newton upptäckte gravitationen på 1700-talet kunde inte katolska kyrkan förfölja och avrätta vetenskapsmännen längre. Naturvetenskapen accepterades, om än med visst knot.
Har solen, månen och stjärnorna någon inverkan på människorna? Svaret är ett tydligt ja. Vi ser deras ljus och solen och månens rörelser påverkar jorden, men hur stjärnorna påverkar oss ligger utanför vår iakttagelse och hamnar därför utanför astronomin.
Hur närmar man sig ämnet astronomi? Man kan börja med att iaktta solens och jordens rörelser. Solen, månen och stjärnorna ser vi stillastående på himlen, men efter en viss tid märker vi att deras läge förändrats, men någon rörelse har vi inte sett. Att solen måste ha rört sig över himlavalvet verkar självklart och logiskt – men har vi verkligen sett rörelsen? För att se rörelsen krävs ett par minuters intensiv iakttagelse. Vi måste fixera blicken med hjälp av ett fast föremål på jorden, till exempel ett träd, hus eller vid horisonten. Då ser vi verkligen solens rörelse, på några få minuter har den rört sig hela sin diameter. Då kan vi uppleva den kosmiska hastigheten. Även skuggorna kan vi följa och se dem flyttas. De är i ständig rörelse liksom visaren på klockan.
Om vi inte tar hänsyn till solens rörelse, utan koncentrerar oss på att jorden rör sig kring solen, ser vi inte solen sjunka ned under horisonten utan horisonten som stiger framför solen. Rörelsen blir då som när vi tittar ut genom kupéfönstret när vi åker tåg. Vem är det som rör sig? Vi, solen eller båda?  För att få reda på detta måste vi samla mer information!
I årskurs 7 studeras stjärnhimlen och stjärnkartor tillverkas. När linjer dras mellan de olika stjärnorna (så det föreställer stjärnbilderna) förstår vi vad en abstraktion är – för linjerna är tänkta och utvalda – de skulle kunna vara annorlunda. Vi kan öva och se om vår fantasi kan skapa andra bilder, förbinda andra stjärnor med varandra.
När stjärnbilderna studerats, tecknar vi dem med stjärnorna inritade: Lejonet, Pegasus, Vågen, Kräftan Tvillingarna etc. En stjärnklar kväll går vi ut och ser om vi upptäcker några stjärnbilder på himlen. Vi lägger oss på liggunderlag och riktar blickarna mot rymden!