30 okt. 2012

Waldorflärarhögskolan upprättar utvecklings- och kompetenscentrum

Från Waldorflärarhögskolan når oss följande besked:

WLH har i ett sista försök att tillmötesgå förskolornas och skolornas utbildningsbehov mån 29/10 fattat följande beslut:
WLH har, mot bakgrund av regeringsbeslut ang. studiemedelsrätt, beslutat att höja studieavgifterna. WLH har beslutat att fortsätta bedriva utbildningar under förutsättning att studentantalet är tillräckligt trots höjda avgifter. WLH har beslutat att minska antalet tjänster på utbildningssidan för att minska på utgifterna.
WLH har beslutat upprätta ett utvecklings- och kompetenscentrum som arbetar för att långsiktigt bedriva utbildningar på akademisk nivå och som är offentligt finansierade. Detta centrum bekostas av externa medel.
Om utbildningsdelen inte bär sig ekonomiskt kommer den att avvecklas. Utvecklings- och kompetenscentret kommer dock i så fall att fortsätta arbeta för att återupprätta utbildningarna och utveckla dem till en akademisk nivå.


Vi gläder oss åt ambitionen att fortsätta vägen mot forskning och akademisk utbildning. Det är med säkerhet en riktig och nödvändig strategi för att utveckla waldorfpedagogiken i Sverige och ytterligare stärka dess position.

25 okt. 2012

Skarp kritik mot den evidensbaserade skolan av professor vid Malmö högskola

"I bästa fall är evidensbasering som bygger på slumpmässiga urval oskadlig. I värsta fall fullständigt vilseledande och med katastrofala följder."

Spännande slutsats från Professor Lars Pålsson Syll vid Malmö Högskola i Skola och samhälle. Välformulerat och viktigt i den pågående skoldebatten:

http://www.skolaochsamhalle.se/lararutbildning/lars-palsson-syll-den-evidensbaserade-skolan-en-chimar/?utm_source=feedburner&utm_medium=email&utm_campaign=Feed%3A+SkolaOchSamhlle+%28Skola+och+Samhälle%29


Alliansregeringen nekar Waldorflärarhögskolan offentlig finansiering



Regeringen har idag beslutat att studerande vid Waldorflärarhögskolans (WLH) förskollärar- och lärarutbildningar ska ha rätt till studiemedel fr.o.m. den 25 oktober 2012. För att studiestöd ska kunna lämnas krävs att en utbildning är ställd under statlig tillsyn. Därför har regeringen också beslutat om att WLH ska ställas under Högskoleverkets tillsyn. Regeringen har beslutat avslå WLH:s ansökan om offentlig finansiering/utvecklingsbidrag. WLH kommer efter sitt styrelsemöte 29 oktober att informera om vilka konsekvenser regeringens beslut får för WLH:s fortsatta verksamhet.

I korthet betyder det att Waldorflärarhögskolan nu åter måste överväga om verksamheten kan drivas vidare baserat på de försäkringar som skolor och stiftelser garanterat. 

Det är tragiskt att alliansregeringen därmed inte varit beredd att lyssna på den opinion av väljare som med rätta anser att deras val av skola och pedagogik ska vara lika mycket värd som andra föräldrars. Regeringen sällar sig till de krafter som vill se likformighet istället för pluralism. För partier som under många år stått bakom waldorfskolornas strävan efter frihetsrum är det ett svek som döljs bakom byråkratiska argument. Det är nu upp till väljarna att avgöra om vi accepterar bristen på vilja att stå upp för politiska och ideologiska ideal. 

21 okt. 2012

Förbudsiver gynnar inte waldorfpedagogiken


Vi har de senaste dagarna refererat till en hel del forskning som berör barns användande av digitala medier vilket går allt längre ner i åldrarna. Det finns uppenbarligen skäl att ifrågasätta om den tendens som råder idag verkligen är för barnens bästa, i vilket fall som helst krävs det mer forskning och ett tvärvetenskapligt perspektiv. Att t.ex. den amerikanska barnläkarföreningen rekommenderar att man ska avstå från att sätta barn under två år framför skärmar väcker eftertanke.

Det är viktigt att förmedla och diskutera de resultat som kommer ur forskningen för att ge pedagoger och föräldrar verktyg att efter bästa förmåga fatta kloka beslut om när och hur digitala medier skall användas i hemmet, skolan eller förskolan. Digitala medier är här för att stanna och är fulla av möjligheter för ett förbättrat lärande, nöje och kommunikation. Såväl tv, som dataspel, appar och sociala medier är teknik som vi alla måste förhålla oss till, liksom för övrigt även till film, böcker eller musik. Som förälder eller pedagog måste man ta ansvar inte bara för sig själv, utan också för sina barn och elever.

Vi tror dock inte att pekpinnar och förbudsiver gynnar själva saken och det gynnar definitivt inte waldorfpedagogiken i Sverige att bidra till en svart-vit debatt. Livets många nyanser gäller även användningen av digitala medier. Moderna föräldrar är fullt kapabla att ta till sig av forskningen och kan bilda sig ett eget omdöme. Istället är det viktigt att lyfta fram allt det som waldorfpedagogiken står för: den fria leken och behovet av fysisk aktivitet, den sociala samvaron, det konstnärliga inlärningssättet, lärarens betydelse etc.

I waldorfskolan- och förskolan tar vi med glädje emot alla föräldrar som vill ha just en waldorfpedagogisk inriktning för sina barn, oavsett hur de förhåller sig till t.ex. läsplattor och andra digitala medier i hemmet.

Hur kan man då utifrån ett waldorfpedagogiskt perspektiv och enligt vår uppfattning se på fenomenet läsplattor?

Waldorfpedagogiken är en öppen, pragmatisk och utvecklingsorienterad skolform, en reformpedagogik, med en fantastisk kursplan som går ut på att möta barnets behov där det befinner sig, att göra rätt sak i rätt tid och på så sätt stödja barnets utveckling. I denna mångfasetterade kursplan kan även läsplattor spela en roll i sitt rätta sammanhang. Att waldorfpedagogerna sällan varit först att anamma pedagogiska nymodigheter som inte minst drivs fram av näringsliv och politiska intressen är ett faktum och en vettig hållning, tack vare det har många trender passerat utan att sätta avtryck (t.ex mängdläran inom matematiken på 1970-talet). Fokus i waldorfpedagogiken ligger i synen på skolan som kunskaps- och bildningskola med lärandet i centrum och en undervisning anpassad till barnets utveckling. Många trender i skolvärlden har gått ut på att sätta lärarrollen ur spel eller att trycka ner lärandet längre ner i åldrarna vilket även många utanför waldorfpedagogiken kommit att ifrågasätta.

Vi har utifrån vår erfarenhet som pedagoger och föräldrar inga problem att se läsplattor (liksom datorer) som en del av waldorfpedagogikens vardag. De kan knappast ersätta den geniala metoden för läsinlärning (från bild till bokstav) eller det konstnärliga skapandet där alla sinnen tas i anspråk. Men visst kan de spela roll för dokumentationen av ett projekt eller kanske som redskap för att öva matematik eller stimulera läsintresset och inte minst för elever med särskilda behov, t.ex. dyslektiker.

Varje nytt verktyg som utvecklas och ställs till pedagogikens förfogande måste prövas mot gamla och beprövade metoder i en fortgående utvärderingsprocess. Det finns omfattande empiriska studier som visar att waldorfpedagogiken fungerar, so why change a winning concept?

Än så länge har inte läsplattan tillfört waldorfpedagogiken i de lägre åldrarna så mycket nytt och bättre än det som redan finns. Men skygglappar kommer inte hjälpa oss att utveckla pedagogiken i takt med samhällets fortskridande, en waldorfpedagog ska ha öppna sinnen för nya forskningsrön och alltid vara beredd att ompröva sin världsbild.

Avslutningsvis vill vi gärna citera Rudolf Steiner:

[…] den som står på antroposofins andliga grundval kan inte i något avseende vara någon ensidig fanatiker. Han kommer att ytterst grundligt överväga alla invändningar som kan göras gentemot hans åsikter. Därför är det också utan vidare begripligt för honom, att man gång på gång mot det som på antroposofiska grunder sägs inom pedagogiken invänder: Ja, men det måste ni först bevisa!”
Rudolf Steiner 9/4 1924



19 okt. 2012

Det finns ännu ingen diagnos för lapptäcks-hjärnor


den finska läkartidningen Lääkäri publicerades nyligen en kolumn av Perttu Lindsberg, professor i tillämpad neurologi vid Helsingfors Universitet och avdelningsläkare på den neurologiska kliniken vid Helsingfors Universitetssjukhus.

Vi återger här kolumnen i sin helhet i svensk översättning.


Ett bekant scenario: jag möter en patient, strax över 20 år, som kommer till min mottagning för att han misstänker sig ha diagnosen ADHD. Studierna fungerar inte, det är motigt med relationer och att styra och organisera livet går över huvudtaget inte. Intelligensen är på toppnivå, patienten uttrycker sig väl, men kan inte alls koncentrera sig eller disciplinera sin tidsanvändning. Patienten har varit inskriven på universitetet i flera år, men tiden går åt att nätsurfa  - precis som hela ungdomen.

Håller nätungdomarna på att texta (näppäilevätkö=trycka på tangenter)) sina utvecklande, formbara hjärnor bort från förmågan att lära sig uppfatta större saksammanhang, från kreativt skrivande och från förmågan att behärska ett levande liv? Våra plastiska hjärnor formar sig efter den fragmentariska intrycksvärlden och vänjer sig vid att reagera på flera samtidiga intryck, att ständigt utforska ny information under en ny länk. Pekaren flyttar sig inte lugnt, det hoppar och skuttar. Hur skulle man kunna skapa sig en större bild över ett sammanhang eller t.ex. genomföra en självständig textproduktion? Att lära sig ta fram information har ersatt förinnerligandet av kunskap. I långa loppet passiviseras och splittras kunskapshanteringen i hjärnan.

Även det som vi inte gör under den tid som vi använder på nätet får neurologiska följder. I sin bok ”De ytliga- vad internet gör med våra hjärnor” konstaterar Nicholas Carr: ” När den tid som vi tillbringar på nätet tas från läsning av böcker, när sms-andet tas från formulering av meningar och kapitel, när skuttandet mellan länkar tas från stilla reflektion och funderande, då försvagas de kretsar i hjärnan som underhåller gamla intellektuella förmågor - och till sist slutar de att fungera.” Medieföretagen har redan uppfattat den försämrade koncentrationsförmågan hos sina konsumenter och skapar produkter som kräver allt kortare koncentrationssträckor.

Minnet utgör till stor utsträckning grunden till den traditionella intelligensen. Behärskning av större saksammanhang skapar det laterala tänkandet med sina nyskapande insikter. Psykologen Betty Sparrow från universitetet i Columbia publicerade nyligen i Science sin undersökning kring associationer när man behöver ta fram faktakunskap. Testdeltagarnas första association vid brist på svar var inte att fundera vidare kring ämnet för frågan, utan ”var finns den närmaste nätuppkopplingen”.

Utvecklandet av sådana förmågor som kritiskt och analytiskt tänkande måste ske i faktakontext. Du kan inte alltid googla fram faktakunskaper, när de borde finnas på ens alldeles egen ”hårddisk”. Annars växer hjärnan in i en symbios med datorns sökmotor, minnet placeras ut på nätet.

Det är mycket lättare att forska kring följderna av den lilla magnetiska strålning hos en mobil eller dataskärm på oss än kring vad en långvarig användning av nätinnehållet gör med vår hjärnfysiologi. För att inte tala om långtgående inverkan på det sociala, emotionella eller inlärningsområdet. Finns det då något bevis på denna inverkan? Vid universitetet i California undersöktes erfarna nätanvändare och nybörjare under nätanvändning genom en magnetscreening.  De erfarna hade ”trimmat” sin dorsolaterala prefrontalcortex till det yttersta, medan samma område hos ”noviserna” var lugnt och stilla. Redan en nättimme per dag framkallade dock förändringar i de sistnämnas hjärnor efter en veckas tid. Hur blir det med hjärnan under en massiv påverkan? Din hjärna formas av nätet - din egen ”hårddisk” blir en sökmotor.

Man behöver inte vara en filolog (språkfilosof) för att förstå att mänsklighetens holistiska förmåga vävs in i läsförmågan. Det finns cirka 774 miljoner vuxna analfabeter i världen. Håller de unga i informationssamhället samtidigt att ”knappa” åt sig lapptäckshjärnor?
Av Finlands unga fick 26%  utmärkta resultat i noggrann läsning i Pisa-undersökningen år 2000. 2009 var siffran bara 16%. Genom att enbart ytligt ögna sig igenom stora mängder text försämras den noggranna läsförmågan. Som neurolog oroar jag mig också över att det nya lässättet överförs till andra mänskliga livsområden.

För de unga som fastnat i nätet, som lider av studiesvårigheter, för de som tappat sin dygnsrytm och sin förmåga att styra sitt liv och klara mänskliga relationer har neurologen ingen medicinering att ge.  Min patient anmälde sig därmed till en ”särskild terapi” : en kurs i lästeknik. För att komma i gång.

 Översättning: Maria Eloranta

Originalartikeln återfinns här:

http://www.laakarilehti.fi/uutinen.html?opcode=show%2Fnews_id%3D12056%2Ftype%3D1#.UHW9N7Pgc8B.facebook

Bra att svart-vit debatt blir mer nyanserad

I Svenska Dagbladet kommer två olika forskare, Torkel Klingberg vid Karolinska Institutet och Hugo Lagercrantz till tals om hur de ser på den ökade användningen av surfplattor bland små barn:

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sa-paverkas-barnen-av-surfplattorna_7593632.svd

De två forskarnas bidrag är välbehövligt i en debatt som tenderar att handla om för och emot istället för hur. Läsplattor och andra lättillgängliga IT-verktyg har sin självklara plats hos barn och ungdomar, men kanske inte i alla åldrar och i alla sammanhang. Från forskningen får vi inga entydiga svar men dock en hel del värdefulla aspekter.

Läs även mer här på bloggen:

http://waldorfbloggen.blogspot.se/2012/10/forskningsoversikt-visar-samband-mellan.html

http://waldorfbloggen.blogspot.se/2012/10/kartlagd-koppling-mellan-skarmtid-och.html

http://waldorfbloggen.blogspot.se/2012/10/skarmtid-max-2-tim-per-dag-for.html

http://waldorfbloggen.blogspot.se/2012/10/ingen-skarmtid-fore-tre-ars-alder-menar.html



18 okt. 2012

Waldorfstämning på Österlen


Idag har vi tagit lite miljöbilder till boken på underbart mysiga Fridhems barnstuga här på Österlen.  Här är några av bilderna! 












16 okt. 2012

Kartlagd koppling mellan skärmtid och psykiskt välbefinnande hos 10-12 åringar

I en studie av 10-12 åringar på Island testade svenska och isländska forskare hypotesen att barn med omfattande skärmtid mådde sämre än de med färre timmar. Forskarna menar att det krävs mer forskning för att ytterligare klargöra ett tydligt orsakssamband men att det i och med studien finns mycket som pekar på att graden av ohälsa har en direkt korrelation till antalet timmar framför skärmen.


http://eurpub.oxfordjournals.org/content/early/2012/08/08/eurpub.cks102.abstract



15 okt. 2012

Skärmtid: max 2 tim per dag för förskolebarn säger amerikanska barnläkare

Här ytterligare information gällande små barns skärmtid. Rekommendationer från amerikanska barnläkare i AAP (American Association of Pediatrics) är maximalt två timmar per dag för barn i förskoleåldern:

http://www.news-medical.net/news/20101028/2463/Swedish.aspx

Slutsatserna drogs efter studier på över 9000 förskolebarn

En sammanställning från Centrum för Folkhälsa, Stockholms läns landsting ger för övrigt bra råd för små barns fysiska aktivitet:

http://www.folkhalsoguiden.se/upload/Fysisk%20aktivitet/Små%20barns%20fysiska%20aktivitet.pdf





11 okt. 2012

Ingen skärmtid före tre års ålder menar brittisk forskare

Den norska tidningen Aftonposten berättar om en intressant brittisk studie studie som publicerats i dagarna. Enligt forskarna bör barn före tre års ålder överhuvudtaget inte ha någon skärmtid. Anledningen till detta är såväl att det håller tillbaka den fysiska utvecklingen men även att det påverkar hjärnans utveckling negativt.
Det är psykologen Aric Sigman som genomfört studien bland engelska barn. I genomsnitt tillbringar en brittisk tonåring sex timmar om dagen framför en bildskärm, i USA är motsvarande siffra 8 timmar. Det finns dock en ökad risk efter bara 1-2 timmar menar Sigman och pekar på den galopperande viktökningen bland barn samt ökad förekomst av hjärtproblem.

För små barn under 3 år är det viktigaste för hjärnans utveckling samspelet med föräldrarna och omgivningen.

Amerikanska forskare har slagit fast att media i "bakgrunden eller i förgrunden" inte har någon positiv verkan för barn under 2 år, men däremot ett klart negativt inflytande. Det kanadensiska barnläkarsällskapet menar att inga barn bör ha en bildskärm i sovrummet.

Sigman menar att myndigheter bör utfärda rekommendationer om att skärmanvändning inte bör förekomma för barn under 3 år och sedan stiga till max 2 timmar per dag upp till 16 års ålder.

Här en länk till artikeln i Aftonposten:
http://www.aftenposten.no/nyheter/iriks/Hvor-mye-TV-bor-egentlig-barna-se-7012578.html

och här en länk till studien (som dock måste köpas om man vill läsa den i sin helhet)

http://adc.bmj.com/content/early/2012/09/04/archdischild-2012-302196.short?g=w_adc_ahead_tab

Sigmans resultat är dock omdiskuterade, vilket bland annat framgår av en artikel i The Guardian:

http://www.guardian.co.uk/society/2012/oct/09/ban-under-threes-watching-television


9 okt. 2012

Folkpartiets svar om Waldorflärarhögskolan

Följande svar erhöll en engagerad förälder från Folkpartiet:

"Waldorfskolorna har en relativt lång tradition i Sverige och vi vill att de skall få finnas kvar. Men att det finns en konflikt vad gäller vetenskaplighet och att lösningen med ett undantag kanske inte är det bästa på lång sikt. Att de förhoppningsvis kan få till stånd ett nytt samarbete med ett lärosäte om de anpassar utbildningen till de akademiska krav som gäller för högre utbildning.
Det kan vara mer rimligt att ge studiestöd eftersom det finns en lång rad av "icke-reguljära" utbildningar som är studiestödsberättigade, det enda kravet är att utbildningarna skall vara under någon slags statlig tillsyn. De två mindre utbildningsanordnare för Waldorflärare som finns i Göteborgstrakten har också studiestödsberättigade studenter men själva utbildningen finansieras inte av staten. Det är därför logiskt att göra på samma sätt för WLH, dvs studiestöd men inte annan finansiering. Och motsvarande konstruktioner finns på andra utbildningar t ex Kiropraktorhögskolan.
För till fället bereder vi frågan. Vi kan inte ge något svar på när det blir löst men vi gör allt vi kan för att lösa det på det bästa sättet.
Med vänliga hälsningar Natalia Rylander politisk sekreterare (FP)"


Vi har bett Caroline Bratt, rektor vid Waldorflärarhögskolan att kommentera Folkpartiets svar:

Kommentar till Natalia Rylanders (fp) brev.
Jag har tagit del av den politiska sekreteraren Natalia Rylanders svar (9/10-12) på ett av alla de brev som sänts till Folkpartiets representanter med anledning av WLH:s nedläggningshot och som en konsekvens av det även hotet mot waldorfförskolor och waldorfskolor. Här följer några kommentarer till hennes svar:
Ja, waldorfpedagogiken är det alternativ som har varit livskraftigast bland pedagogiska alternativ i Sverige. Och ja, den hundraåriga och livskraftiga waldorfpedagogiken bygger på Steiners tankar. Nu är det hög tid att waldorfpedagogiken lyfts in i ett akademiskt sammanhang för att beforskas, prövas och därigenom bidra till den pedagogiska utvecklingen. Det är också dags att låta ord som mångfald och valfrihet bli till handling och inte bara kosmetisk retorik.
Rylander skriver att ”det finns en konflikt vad gäller vetenskaplighet och att lösningen med ett undantag kanske inte är det bästa på lång sikt”. Detta är ett intressant påstående som troligen bygger på tolkningar av det beslut som Stockholms universitet (SU) fattade om att lägga ned utbildningarna med waldorfpedagogisk inriktning. Jag uppfattar inte att Rylanders uttalande bygger på någon närmare granskning eller efterforskning i frågan. Man kan naturligtvis ha olika uppfattningar om sakfrågan – men det måste finnas ett visst mått av efterforskning att grunda uppfattningen och uttalandet på. Och i det ingår väl att man förhör sig med alla inblandade parter? Det tyska vetenskapsrådet har godkänt waldorfpedagogiska utbildningar. NOKUT, den norska motsvarigheten till Högskoleverket, har godkänt utbildningar i waldorfpedagogik. Detta bör man ha i åtanke när man läser följande, som SU skrev i samband med sitt beslut:
”Med utgångspunkt i de inskickade förslagen till kursplaner och medföljande litteraturlistor samt de studiehandledningar för motsvarande kurser som finns tillgängliga på RSH:s hemsida gör vi bedömningen, att den litteratur och det ämnesteoretiska innehåll som finns i de nu ej godkända kursplanerna speglar det som RSH anser centralt i utbildningen till lärare med Waldorfinriktning. Detta medför att det enligt vår bedömning inte kan vara möjligt att ändra de föreslagna kursplanernas innehåll och litteratur på ett så avgörande sätt att dessa skulle kunna godkännas samtidigt som det som specifikt karakteriserar utbildningen inom Waldorfinriktningen behålls.” (ur kallelsen till lärarutbildningsnämndens möte 18/7 2008)
Läs gärna detta noga och en andra gång. Det som är konsekvensen av den sista meningen är nämligen att man säger att det troligen inte är möjligt att bedriva utbildningar med waldorfpedagogisk inriktning i ett akademiskt sammanhang. Man kan fråga sig hur detta uttalande förhåller sig till den tyska och den norska situationen. Är de tyska och norska instanserna helt enkelt på en vetenskapligt mycket lägre nivå en SU?
Frågan om undantag, som Rylander nämner, kan tacklas på olika sätt. I Norge och Finland har man liksom i Sverige speciallagstiftning om waldorflärarutbildningarna. Det är lagstiftarens sätt att garantera medborgarna att det finns olika pedagogiska former att välja mellan. En rätt som det offentliga Sverige har bejakat bland annat genom att skriva på Lissabonfördraget och genom friskolereformen. Det är att garantera mångfald. Olikhet låter sig inte stöpas i samma form. Valfrihet förutsätter att det finns ”olika”.
Och nu till frågan om studiestöd och de andra nämnda utbildningsanordnarna. Ja, det finns två utbildningsanordnare med rätt till studiemedel. Waldorfakademin har elva studenter och bedriver en utbildning som ifrågasätts av Waldorfskolefederationen. Rudolf Steinerhögskolan i Järna har ingen lärarutbildning. En anledning till att dessa utbildningsanordnare har problem att göra det de egentligen hade tänkt göra är att det inte finns en fungerande finansiering.
WLH har trots sina 260 studenter och inte ekonomisk möjlighet att bedriva utbildning av det slag som regeringen själv har accepterat i lag- och förordningstext. WLH är den enda utbildningsanordnare som har ett universitet som står i beredskap att samarbeta kring utbildningarna. Det är det tyska universitet Alanus University. Detta borde vara något att ta vara på – ett bidrag till pedagogisk utveckling och mångfald!
En lärarutbildning är inte samma sak som en kiropraktorutbildning.
Det är oroväckande att höra att man arbetar med frågan kring waldorfförskollärar- och waldorflärarutbildningar om Rylanders kunskap i frågan är representativ för det sakunderlag man ska bygga ett regeringsbeslut på.
Waldorfförskolor och waldorfskolor är offentligt finansierade. De behöver välutbildade waldorfpedagoger. WLH kan utbilda dem. Våra utbildningar är godkända och vi menar att de därför bör vara offentligt finansierade.

9/10 2012
Caroline Bratt
Rektor, WLH

Största empiriska studien om waldorfelever nu publicerad


Den största empiriska studien över waldorfelevers- och föräldrars erfarenhet av skolgången publicerades för några dagar sedan. Studien leddes av Dr. Heiner Barz, professor vid Heinrich-Heine Universitetet i Düsseldorf, Dr. Sylvia Liebenwein från samma universitet samt Dr. Dirk Randoll vid Alanus Hochschule. Det övergripande ansvaret hade Dr. Andreas Schleicher som är ställföreträdande direktör för OECD:s utbildningsdirektorat och bland annat ansvarig för PISA-undersökningarna. Studien genomfördes i Tyskland 2009-2011 och omfattade över 800 elever som genom frågeformulär besvarade olika frågor samt över 50 djupintervjuer med elever och föräldrar. Eleverna gick i klasserna 9-13 i sex olika förbundsländer. Genom föreliggande data från allmänna skolor i Tyskland fanns ett adekvat jämförelsematerial som gör studien unik i sitt slag.

Glädje att lära sig och tillfredsställelse med skolan

Vid påståendet ”Att lära mig något i skolan skapar glädje” svarar 79,4% av waldorfeleverna ja, för det allmänna skolväsendet var motsvarande siffra 67,2%. Vid påståendet ”Det som vi gör i undervisningen är oftast intressant” svarar waldorfeleverna ja med 78,6%, i det allmänna skolväsendet var siffran 54,5%. Waldorfeleverna anser också sin skola vara mer inbjudande och vänlig (85,4% mot 60%).

Förhållandet till lärarna

64,8% av waldorfeleverna håller med om påståendet ”Våra lärare intresserar sig för varje elevs framsteg” jämfört med det allmänna skolväsendets 30,5%. Ett liknande förhållande gäller för påståendet ” Våra lärare ger oss möjlighet att uttrycka vår mening” av (83,3% mot 48%) samt ”Våra lärare gör undervisningen intressant och spännande” med 50,4% resp.23,3%.

Självförtroende

Waldorfeleverna visar också en på en högre grad av självförtroende. 83,9% av waldorfeleverna svarar ja till påståendet ” Jag har fått veta av skolan att jag har starka sidor”, en motsvarande siffra redovisas för påståendet ” Jag är övertygad om att jag kan prestera bra resultat vid prov”.

Ångest och stress

Waldorfeleverna visar en betydligt lägre grad av stress- och ångestfenomen, t.ex svarar 11,7% av eleverna att de lider av sömnsvårigheter pga. skolstress, för det allmänna skolväsendet var motsvarande siffra 17%.

Kulturell bildning

Waldorfeleverna upplever i högre grad att det konstnärliga och kulturella uppmuntras i skolan och de deltar i betydligt högre grad i sådana aktiviteter utanför skoltiden.

Vilka elever går i waldorfskola?

Studiens sociologiska del visar att eleverna i hög grad redan gått i annan skola innan de kommer till waldorfskolan, att de i högre grad lever familjer med separerade föräldrar och att dessa främst tillhör den välutbildade medelklassen.
Elevernas värderingar ligger också nära en mer bildad samhällsklass, t.ex. svarar endast 32,4% det är viktigt att ”Respektera lag och ordning”, i en motsvarande studie för ungdomar i hela Tyskland var siffran 59,2%. För värden som mer betonar den materialistiska sidan av livet är siffrorna mellan grupperna däremot jämförbara.

Förhållandet till antroposofin

65,5% av eleverna säger ja till påståendet ” Jag känner till idéerna som finns bakom min skolas pedagogik”, vid närmare efterfrågan kan eleverna dock oftast inte säga mer än namnet Rudolf Steiner.

Studien tar också upp problem och kritiska frågor som lyfts fram av eleverna. Dit hör bland annat:
  •       den långa klasslärartiden (upp till 8 år)
  •            frågan om återkoppling och krav på prestation
  •            den ofta abrupta övergången från klasslärarstadiet till högstadiet (tyska Oberstufe från årskurs 9)
  •           den relativt höga andel som inte känner sig utmanade kunskapsmässigt och bristen på differentiering i undervisningen


Dr. Andreas Schleicher beskriver i förordet att samhället behöver en skola som rustar eleverna för den verklighet som dagens samhälle utgör. Idag kan kunskapen som ges i skolan aldrig vara tillräcklig för ett helt yrkesliv. Skolan måste ge eleverna förmåga att ta ansvar för det egna fortsatta lärandet och lägga grunderna för en kontinuerlig förändringsvilja. ”Det som räknas idag är ett livslångt lärande, motivation och förmåga att utifrån sin egen horisont utvecklas i takt med förändringarna i samhället och arbetslivet” skriver Schleicher.  Istället för ett rent analytiskt förfarande som leder till rutinmässiga problemlösningar krävs ämnesövergripande syntetisering av olika kunskaper där sambandet kanske inte är helt uppenbart från början. Därtill finns ett växande behov av social intelligens, emotional trygghet och entreprenörsanda.

Schleicher konstaterar: ”Den genomförda undersökningen visar att waldorfskoleeleverna är bra förberedda för den framtid som väntar dem”. Han betonar särskilt elevernas lust och glädje att lära sig och deras förmåga till självständigt lärande som är nyckelfaktorer för att komma tillrätta i en värld som vi ännu inte vet hur den kommer att gestaltas.

Schleicher menar också att studien visar att det som PISA-studien kommit fram till som framgångsfaktorer för ett modernt utbildningssystem till stor del redan praktiseras i waldorfskolorna sedan snart 100 år.

Studien finns nu i sin helhet i bokform: Bildungserfahrungen an Waldorfschulen - Empirische Studie zu Schulqualität und Lernerfahrungen, Barz, Liebenwein, Randoll. Springer VS, Wiesbanden 2012.